Perstorps kommunvapen
Om du behöver komma in kontakt med oss så hittar du all information här

MENY

Få mer information om vår självservice & blanketter

Självservice & Blanketter

Här kan du lämna din dina synpunkter eller felanmäla

Synpunkter & Felanmälan

Få hjälp med att få igång vår funktion för att lyssna på webben

Lyssna

Om du behöver komma i kontakt med oss hittar du all information här

Kontakta oss

Till Perstorps startsida

 Du är här:

Kända symptom och beteenden-BPSD

Delar av nedanstående text är lånad från BPSD-registrets hemsida www.bpsd.se Länk till annan webbplats.


Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD, drabbar cirka 90 procent av alla som lever med en demenssjukdom.

Inom projekt DIDEC har projektets ambassadörer bestående av undersköterskor arbetat fram olika exempel på När, Var, Hur, Varför, Vilka lösningar man använder sig av idag och Hur befintliga lösningar fungerar utifrån olika BPSD. Man har även tagit fram "manus", där de olika BPSD beskrivs i verkliga vårdsituationer. Klicka på de olika symptomen nedan för att se exemplen (fler exempel kommer att tillföras).


BPSD-symptomen är följande:

Förekomst av BPSD innebär en minskad livskvalité och för att nå framgång i behandlingen krävs det, förutom ett gott bemötande och en god omsorg, även en tydlig struktur i omvårdnaden och goda kunskaper om demenssjukdomar. BPSD-registret kan vara ett stöd i denna process.

Observation av BPSD görs med hjälp av en skattningsskala, Neuro Psychiatric Inventory, NPI, som gör det möjligt att bedöma hur ofta BPSD förekommer och hur mycket det påverkar brukaren med en demenssjukdom.

Efter skattningen genomförs en analys av eventuellt tänkbara orsaker med hjälp av en checklista. En vårdplan utformas och när man provat vårdåtgärderna under en bestämd tidsperiod, görs en utvärdering med hjälp av en ny NPI-skattning. Skattningen görs av brukarens kontaktperson tillsammans med områdeschef, sjuksköterska, arbetsterapeut och rehabiliteringspersonal.

I testbädd DIDEC använder vi oss av BPSD för att se vilka brukare som kan ha behov av att testa en ny produkt, metod eller tjänst, och vilken effekt lösningen har på individens välmående. Skattningen görs innan och efter att lösningen prövats, och processen där emellan utvisar produktens bärkraftighet och nytta. Skulle det visa sig att en produkt inte leder till en förbättring hos den enskilda individen, avbryts testet alternativt att justeringar görs.


Projektet är delfinansierat av Europeiska Regionalfonden:

Collage projekt Didec

Senast uppdaterad: